Det globala klassrummet - introduktionskurs i svenska som andraspråk, för undervisning i årskurs 1-6, 7,5 högskolepoäng

The Global Classroom - Introductory Course in Swedish as a Second Language, for Teaching in Grades 1-6, 7,5 Credits

Mål

Mål för utbildning på grundnivå

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

(1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål

Deltagaren ska efter avslutad kurs kunna

• visa insikter i och kunna diskutera hur pedagogisk verksamhet kan organiseras i språkligt och kulturellt heterogena lärandemiljöer,
• få syn på hur språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i skola och samhälle påverkar elevernas villkor för lärande, och
• diskutera undervisning utifrån ett andraspråksperspektiv på lärande.

Kursens huvudsakliga innehåll

Ett av de områden som behandlas är hur externa faktorer påverkar flerspråkiga och nyanlända elevers lärande och utveckling. Här ingår skolans organisation, lärarkompetens, kontakt med hemmen och föräldrar samt det omgivande samhället.
Ett annat centralt kunskapsområde som behandlas är ett inkluderande förhållningssätt, interkulturalitet och kännedom om etnocentriska mönster samt redskap för att synliggöra normer i utbildning och samhälle. Här tas det upp synliggörande av normer i utbildning och samhälle genom ett medvetet och normkritiskt förhållningssätt till olika språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i skola och samhälle och hur dessa påverkar elevernas villkor för lärande.
Ytterligare ett område är hur undervisande lärare kan bidra till att flerspråkiga och nyanlända elever når målen för utbildningen bland annat genom synliggörande av elevernas språkanvändning i olika lärandesituationer. Här tas till exempel upp betydelsen av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inklusive modersmål, translanguaging och gemensam språkpolicy.
Uppföljning och bedömning av flerspråkiga och nyanlända elever ingår också som ett centralt område och där tas det upp bedömningsteoretiska resonemang med fokus på formativ och summativ bedömning ur ett andraspråksperspektiv på språk och lärande samt dokumentation av bedömningen. Även betydelsen av kartläggning och användningen av kartläggningsresultatet i planeringen av undervisningen diskuteras.

Studieformer

Undervisning kan ske genom föreläsningar, lektioner och seminarier.

Examinationsformer

Examination I, 3,5 högskolepoäng (Provkod: A001)
Muntliga och skriftliga redovisningar.

Examination II, 4 högskolepoäng (Provkod: A002)
Hemtentamen.

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg

Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2019-01-15, ORU 2019/00107) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Examination I
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Examination II
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar till betyg

Tid för examination
Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den.

Komplettering för godkänt betyg
Examinator kan bestämma att den deltagare som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits deltagaren.

Övriga föreskrifter

Kursen är förlagd till campus Örebro.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Cummins, Jim (2017)
Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid
Stockholm: Natur och Kultur. 303 sidor. (210 sidor läses, kapitel 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 8)

Jeppson Wigg, Ulrika (2011)
Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om
Stockholm: Liber. 183 sidor. (183 sidor läses)

Skolverket (2012)
Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens innehåll. 73 sidor. (73 sidor läses)
https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2012/att-framja-nyanlanda-elevers-kunskapsutveckling

Kindenberg, Björn (2015)
Symposium 2015. Flerspråkighet som resurs
Stockholm: Liber. 232 sidor. (75 sidor läses, s. 19 -54, 222- 234, 255 -283)

Stroud, Christopher (2013),
Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Linberg Inger (red), (2013, uppl. 2) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle
Lund: Studentlitteratur. s. 313 -342. (29 sidor läses)

Lindberg, Inger (2013)
Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Linberg Inger (red), (2013, uppl. 2) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle
Lund: Studentlitteratur. s. 481-518. (37 sidor läses)

Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013)
Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Linberg Inger (red), (2013, uppl. 2) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle
Lund: Studentlitteratur. s. 685-724. (39 sidor läses)

Tillägg och kommentarer
Litteratur och övningsmaterial om högst 50 sidor utöver ovan kan tillkomma.